Akademisk Ridkonst

Ridstudier

Helgkurser i Europa

Kursutbud på gården

Ekeskogs ridhus

Jaktresor

Ridresor

Akademisk ridning är en utbildningsform som, om man vill, kan leda til konstridning.
Det är ingen tävlingsform, utan enbart en skolväg mot bättre balans, smidighet, kunskap och komunikation. Vägen passar alla hästar som skall bära ryttare. Utbildningen vänder sig lika mycket till ryttaren. Allt arbete sker utifrån hästens och ryttarens enskilda förutsättningar. Därför vänder sig denna utbildningsform till alla hästraser och ryttare, oavsett tidigare erfarenheter.

Vill du läsa mer om Akademisk Ridkonst? Gå då in på www.dkfh.dk

Valda meningar från reportage i tidningen:
Hästen nr 5/00

Kärnan i Akademisk ridkonst är samling. Ej genom att rida mellan framåtdrivande och för hållande hjälper. Då uppstår bara spänning, och det är inte detsamma som samling! Hästen kan bara utföra en korrekt samling när den är helt avslappnad, anser Bent Brandrup. Grunden för samling är att rida hästen "lång och låg", för att få den att tänka nedåt-framåt.

– Det är inte lätt, men det är den lättaste metoden och det krävs minst hjälper. Handen skall vara så mjuk att hästen vill ge efter. Det positiva som händer är att man får ett lyft i den främre delen av ryggen, just där vi – ryttare sitter!

Så fort hästen tänker på rätt sätt skall man börja aktivera bakdelen och den bärande funktionen. - Hästens bakdel består av flera delar. Precis som en skottkärra, använder den bakbenen till att skjuta på med, medan frambenen bär upp kroppen. Rids hästen så, med en extra tyngd på ryggen leder det till en nedtryckning i länden. Det vi vill göra istället, är att få bakbenen att bära upp kroppen. Bärkraften är viktigare hos ridhästen än skjutkraften.

När hästen är lösgjord (avslappnad och söker sig framåt - nedåt) kan man träna den att föra fram bakbenen under sig. Det gör man genom att rida hästen i böjning. Bent använder skolan "öppna" för att få fram bärigheten i det inre bakbenet. Hästen får ej hänga på den inre tygeln, utan skall lätta på den. Han använder skolan "sluta" för att få fram bärigheten i det yttre bakbenet. När hästen anses vara lika stark i båda sidor - när den kan föra fram båda bakbenen mot tygndpungten blir resultatet "piaff".

"Piaffen " är inte målet - utan medlet! Det ger ryttaren möjlighet att styra bakbenen. Det är från piaffen man får den största ökningen, eftersom hästen då för sina bakben så långt framåt och med styrka kan skjuta på. Hjälperna är lite annorlunda än vanlig tävlingsdressyr. Bent menar att kroppens rörelse styr hästen. Tyglarna och ryttarens skuldror påverkar hästens bogar, och används för att ställa, böja och vända hästen i början. Bettet skall bara korta eller länga hästens hals. Skänklarna och ryttarens höfter kontrollerar hästens höfter och böjer bålen. Ryttarens kroppshållning reglerar farten! För fram bäckenet när du vill öka, och tippa det en aning bakåt när du vill minska. Alla övningar lärs in i skritt. Det är viktigt att ryttaren hinner med att tänka vad hästen skall göra, och vara uppmärksam på svaret. Kan hästen väl göra rörelsen i skritt, kan den även det i trav och galopp!

Den Akademiska ridkonsten är så mycket mer än teknik. Det är en livsfilosofi om att ridning och umgänge med hästar skall vara en ren njutning!

Ha förståelse för Dig själv:
Att utbilda en människa till ett gediget yrke tar minst 15 år! En elitgymnast får träna hela livet! Om det finns något som du vill lära dig, så låt det ta den tid det behöver. Du kommer att lära, så länge du inte ger upp! – Se till att du har trevligt under utbildningstiden! Glöm aldrig att det är vägen som är själva målet!
När du väl har grunden kan du skapa efter egen fantasi.

Ha förståelse för hästen:
Att grundutbilda en häst tar minst 4 år. En välskolad läromästare har haft 15 år på sig!
– Varför pressa fram ett färdigt resultat i dag, eller i morgon? Det är inte fysiskt möjligt! Muskler kräver en långsam uppbyggnad för att hålla och få styrka.

Tid:
Tid för oss är dyrbar och viktig. Vi vill hinna så mycket som möjligt på kort tid. Tidsbegreppet existerar inte för hästen. Jag skulle vilja omvandla begreppet "tid" till " kvatlitet/kvantitet", när det gäller träning av häst eller umgänge med hästar.

Kvalité:
För mig känns det viktigt att kvalitén i övningen, rörelsen, samvaron är hög. Om det bara tog fem minuter, så var det "goda fem minuter". Tar det en timme att uppnå en viss kvalité, frågar jag mig om hästen och jag är mogna för detta steg. Finns det lättare sätt att göra hästen redo?

Du lägger ner kvalité på en kort stund. Ger positiv "uppmärksamhet" (beröm, godis, vila, mm) när hästen svarar rätt (eller åt rätt håll). Därefter behöver sinnet/kroppen vila! (kort vila, lång tygel, eller avsluta arbetspasset!)
– Vi vill att hästen skall minnas det som var rätt, och ta det till sig ˆdå behöver sinnet vila!
Tänk på att ridning som är tråkig eller arbetsam och ger hästen träningsvärk, förlänger inlärningsprocessen och tar bort motivationen!

Att få hästen att utföra arbete under avslappning, kräver ryttarkännslighet, tid och kunskap.

Att få oss själva att vara aktiva under avslappning tar ännu längre tid! Det krävs ett intresse av att förstå hur kroppen och sinnet fungerar, och att vilja göra livet "lättare" (mindre spänning/lägre muskeltonus). Det vi får tillbaka från vårt arbete, studie, är mycket mer än bara ridning – det är en livsfilosofi! En motvikt till stressen, och "slit och släng" andan som finns idag. Om jag lägger ner tid och pengar på min häst, vill jag också att den skall vara min vän under lång tid! ˆ du kan aldrig köpa dig kunskap eller ett gott kamratskap!

Hur mycket skall jag träna min häst?
Är hästen otränad eller skall skolas om, så är det bäst med korta pass (ca 10 min). Bättre att rida ett eller två korta pass om dagen, än att rida en hel timme! Det som betäcknar träning, är en balansering mellan att belasta kroppen och att låta den vila! På samma sätt tänker vi kring konditionsträning, aktivitet, vila, aktivitet, vila! Tänk på att ridhus/ridbana är bara ett träningrum där Ni skall hitta lugn och ro under övningen. Inte ett motionsspår! En brukshäst tränar på banan, för att kunna vara mer skolad ute i det dagliga arbetet!

Er bästa instruktör är Er egen häst!
Formen, smidigheten och känslan är alla en färskvara – Det finns inga svåra, tokiga, dumma hästar. Det finns outbildade, otränade, stela, rädda och oförstådda hästar. Hästar som har ont. Ger hästen motstånd, eller visar på ovilja – lyssna och lär!

Passa också på att njuta när ni har samförstånd och hästen svarar att den känner sig motiverad, glad och nöjd med det Ni gör tillsammans. Det är det som är poängen!

Välkommen, Hanna Engström

Hannas vision

Att höja ryttarens kunskapsnivå så att ridningen kan ske för nöjes skull utan att hästens kropp eller glädje blir överbelastad eller skadad.

Att tekniken blir så god att den övergår till konst oavsett nivå då tekniken även på lägre nivå kan vara så pass hög att konst uppstår ur kommunikationen mellan häst och ryttare.

Att ridning kan bedrivas på lika villkor mellan häst och ryttare utan att någon av parterna blir utnyttjade. Alltså att ett samförstånd mellan dem uppstår.

Att utbilda så pass duktiga instruktörer att nivån på ridningen hela tiden fortsätter att höjas.

Att alltid vara öppen för nytänkande och modern forskning inom tex. Biomekanik för att lära mig mera om hur hästen fungerar.

Att inom detta forum få människosjälen att växa så att människan får förmågan att ta bättre hand om sin häst.

Att ha trevligt i vardagen tillsammans med mina hästar och ha en nyfikenhet inför möten mellan individer.

Att dela kunskap, erfarenheter och få inspiration inom ämnet.

Att tillsammans med mina hästar kunna erbjuda inspiration, upplevelser och exempel.

Visonen på gården:
Att gården skall vara en plats där det i lugn och ro går att njuta av dessa ämnen, naturen och få tid till eftertanke.

Att få tid att praktisera dessa ämnen och få möjlighet att studera och visa fram sina studier som en akademi i ridkonst.

Hanna Engström